jump to navigation

Hemimamma svarar – Laktosintolerans, komjölksproteinallargi 26 maj, 2010

Posted by HEMIMAMMA in Uncategorized.
20 comments

angel_loves.png

GOD DAG!! Dagens fråga kommer från Pellefantia som undrar lite om laktosintolerans och mjölkallergi. Vilket alltså är stor skillnad mellan och jag hoppas att ni ska bli klokare nu…

LAKTOSINTOLERANSmjolkintolerans.jpg

Laktosintolerans eller överkänslighet mot laktos (mjölksocker) orsakas av relativ brist på enzymet laktas och är ett normaltillstånd för en majoritet av världens vuxna befolkning. Detta enzym bryter ner laktos till de enkla sockerarterna glukos och galaktos. Vid enzymbrist bryts laktosen istället ner av tarmbakterier, vilket leder till buksmärtor, gasbildning och diarré.

Det händer att laktosintolerans förväxlas med riktig mjölkallergi, vilket är felaktigt. Överkänslighet för laktos är ingen allergi, eftersom det inte bildas några antikroppar i blodet mot laktos. Till skillnad från glutenintolerans blir tarmen hos en laktosintolerant inte skadad efter att man fått i sig laktos.

En majoritet av världens människor är laktosintoleranta (i många asiatiska länder nära 100 %), medan befolkningen i Norden (Finland undantaget) producerar ovanligt mycket av enzymet laktas. Andelen laktostoleranta i en population verkar vara proportionell mot längden tid som uppfödning av kreatur och mjölkdrickande har förekommit. Även många svenskar kan dock få ont i magen om de konsumerar stora mängder mjölk. Intaget av laktos överskrider då vad laktaset i matspjälkningssystemet klarar av.

Primär och sekundär laktosintolerans

Primär laktosintolerans är ärftlig och beror på en genetisk mutation i laktasgenens reglerande del. I ung ålder tål de flesta människor laktos, men hos vissa individer stängs genens funktion av efter några år. Detta antas vara den ursprungliga formen av genen, då det får förmodas vara det ursprungliga förhållandet att vuxna individer normalt inte dricker mjölk. Hos vissa individer finns dock en förändring i genens reglerande del som gör att genen för laktas inte stängs av i vuxen ålder. Konsekvensen av detta blir att dessa individer kan tåla relativt höga halter laktos i kosten även i vuxen ålder. Laktosintolerans kan alltså sägas vara det normala för en vuxen individ, med laktostolerans beror på en genetisk förändring. Hur vanlig denna genetiska förändring är varierar mellan olika befolkningar.

Primär laktosintolerans är således ärftlig och försvinner därmed aldrig, men uppkommer vanligtvis först i vuxen ålder. Detta är den vanliga formen av primär laktosintolerans. Barn som föds med laktosintolerans förekommer, men detta är mycket ovanligt.250px-Lactose(lac).png

Laktaset sitter i tarmslemhinnan. Efter en maginfektion är denna ofta skadad, och därför kommer det sig att man kan lida av en tillfällig laktosintolerans efter magsjuka. Denna tillfälliga typ av laktosintolerans kallas sekundär laktosintolerans.

Att leva med laktosintolerans

En laktosintolerant individ får lära sig av erfarenhet hur mycket mjölk och mjölkprodukter han/hon klarar av. Det säljs också både laktosfri mjölk och låglaktosmjölk i affärerna, bland annat tillverkade av Arla, Milko, Norrmejerier, Skånemejerier och Valio. De består av vanlig mjölk som fått en tillsats av laktas, vilken brutit ned laktosen helt eller delvis. De har sötare smak än vanlig mjölk, då de enkla sockerarterna upplevs sötare på tungan. Förutom dessa alternativ finns det mjölkersättningar i form av havre-, soja- och risdrycker. Andra exempel på naturligt laktosfri mjölk är kokosmjölk och mjölk av mandel eller kasjunöt(cashew).

Många laktosintoleranta upplever att de tål mindre mängder laktos än vanligt i samband med att de dricker alkohol. Även laktastabletter som till exempel Lactrase har då lägre eller ingen effekt.holisticlactozym_l.png

Det finns även att köpa laktasenzym i tablettform som man tar vid varje mjölkhaltig måltid. Dessa tabletter finns att köpa på apoteket. Det finns även tabletter som innehåller laktasenzym och nyttiga bakterier som bryter ner laktos. Dessa tabletter behöver man enligt instruktionerna bara ta en om dagen, då bakterierna arbetar i 24 timmar. Dessa tabletter är patenterade av Ganeden Biotech Inc, i USA, och har tills nyligen inte gått att få tag på i Sverige. Nu säljs de under namnet Prolaktas. Denna produkt baseras på ”nyttiga bakterier” som koloniserar tunntarmen och där bryter ner stora mängder mjölksocker, exakt vilken mängd är individuellt, men en tablett ska klara en hel dags normalt intag av mjölkprodukter. Prolaktas går även att köpa på Apoteket (Dec 09) tillsammans med de andra laktasenzymprodukterna.

Mjölkprodukter som kan tolereras

Ost som lagrats i minst tre månader är i regel laktosfri och kan därmed vara en kalkkälla, bland många, för laktosintoleranta. I Sverige skrivs antalet lagringsmånader ofta inte ut på förpackningen, men ostar som är ”extra lagrade” brukar alltid gå bra. Svensk hårdost (t ex Hushållsost, Herrgårdsost, Svecia, Prästost, Grevé och Cheddar) är att betrakta som laktosfri när den kommer ut i butik. Det gäller både lagrad och extra lagrad. Smör och Bregott innehåller i princip ingen laktos – 0,5 g per 100 g.

Många som är laktosintoleranta brukar oftast tåla getost och fårost, som till exempel Feta och syrade mjölkprodukter som innehåller mindre mängd laktos än andra mjölkprodukter. En deciliter mjölk innehåller 5 g laktos, medan yoghurt innehåller motsvarande ungefär 2,6 gram laktos (beroende på sort) och filmjölk ungefär 3,6 gram laktos. Fetthalten på mjölk, filmjölk och yoghurt spelar inte så stor roll här; det är först när man kommer upp i fetthalter som i grädde och crème fraîche som laktoshalten sjunker markant. Vispgrädde med 40 % fetthalt innehåller 3 g laktos per 100 g.imagesCACK3QJJ.jpg

http://sv.wikipedia.org/wiki/Laktosintolerans

Bra sida för fördjupning om ämnet;

http://www.1177.se/artikel.asp?CategoryID=33057

Sida om dna-test för laktosintolerans

https://www.dna-guide.com/tester/dna-laktosintolerans/

Receptsida för laktosintoleranta

http://www.recepten.se/artiklar/laktos.html

MJÖLKALLERGI

Mjölkallergi eller – egentligen – komjölksproteinallergi, innebär att en person är allergisk mot något protein i mjölk. Den skiljer sig från laktosintolerans i och med att laktosintolerans inte är en allergi, och att det vid mjölkallergi är ett protein man reagerar på.

Hur svår allergi man har är individuellt. Vissa klarar av att förtära små mängder mjölk utan märkbar reaktion, medan andra skulle kunna behöva intensivvård på sjukhus vid samma intag av mjölk. I sällsynta fall kan en person vara så allergisk att denne har kontaktallergi mot mjölk eller kan reagera på ångor av mjölk från kokkärl.

Det är vanligt att småbarn är allergiska mot mjölk, men att allergin försvinner inom något eller några år. Mer sällan sitter allergin i upp till vuxen ålder och i vissa fall växlar personen mellan att vara allergisk och att inte vara det (denna variant av sjukdomen uppträder oftast i barndomen).

Symptom  Bla.images.jpg

magsmärtor

hudutslag

diarré

kolik

extrem klåda

eksem (ibland vätskande, hudförändringar)

astma (kan i sällsynta fall bli livshotande)

kräkningar

De vanliga enkla allergitester som finns, såsom pricktest och immunoglobulin E-test (RAST), kan varken bevisa eller motbevisa förekomsten av kliniskt relevant komjölkallergi.

Patientens sjukhistoria (anamnes) i förening med eliminationskost och per oral provokation med komjölk fordras för en tillförlitlig allergidiagnos.

Åtgärder

Vid mjölkallergi utesluter man helt enkelt mejeriprodukter ur kosten. I stället för mjölk kan exempelvis kokos- eller mandelmjölk, eller havre-, ris- och sojaprodukter användas. Läkare rekommenderar mjölkallergiska spädbarn att inte äta sojaprodukter eftersom sojaprotein och mjölkprotein liknar varandra och att vissa mjölkallergiker även utvecklar sojaallergi. Ibland kan getmjölk tolereras bättre än mjölk från nötkreatur.

Många hygienartiklar som tvål, schampo och dylikt innehåller mjölkprodukter och bör undvikas av de som har kontaktallergi.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Mj%C3%B6lkallergi

Mjölkallergi, Bakgrund

Mjölkallergi innebär allergiska reaktioner mot proteiner som finns i komjölk och komjölksbaserade produkter. Mjölkallergi kallas också för komjölksproteinallergi som är den mer medicinskt korrekta benämningen. Mjölkallergi är en av de vanligaste orsakerna till födoämnesreaktioner under de tidiga barnaåren.

Mellan 2-3 % av alla barn i Sverige drabbas av mjölkallergi. Ca 85-90 % av barnen tål komjölk igen vid 3 års ålder. Barnet insjuknar oftast under de första levnadsmånaderna. Symptomen debuterar ofta vid introduktion av modersmjölksersättning. Vissa barn kan även reagera på komjölksprotein som finns i bröstmjölken. Mjölkallergi kan äventyra spädbarnets nutritionsstatus eftersom samtliga mjölkinnehållande livsmedel måste tas bort ur kosten. Därför är det viktigt att det som plockas bort ur kosten ersätts med annan fullgod näring.

Mjölkallergi måste noga särskiljas från laktosintolerans eftersom olika kostråd gäller. Vid laktosintolerans rör det sig om en överkänslighet mot mjölksocker, som i detta fall ska undvikas i kosten. Laktosintolerans är vanligast hos vuxna. Hos barn ses det oftast tidigast vid 5 årsåldern. 

Orsak

Utveckling av mjölkallergi beror både på ärftliga faktorer och exponering av mjölkprotein. I vilken mängd och hur ofta barnet exponeras kan ha betydelse. Barnet kan antingen få i sig komjölksprotein via bröstmjölk, modersmjölkersättning, välling, barngröt eller annan mjölkbaserad kost. 

Diagnostik

Utredningen sker under ledning av läkare i samarbete med dietist. Diagnosen vid mjölkallergi baseras på sjukdomshistoria, klinisk bild i kombination med allergitest, elimination (uteslutning) av komjölksprotein och vid behov provokation. Det enda säkra sättet är att ta bort alla mjölkprodukter ur kosten – elimination och att därefter göra en kontrollerad provokation (man ger små mängder komjölk eller modersmjölksersättning i stegvis ökad mängd under iakttagande av symptomen). Hur lång eliminationstiden ska vara kan variera beroende på typ av symptom. Pricktest och blodprov ger inget säkert svar.

Några exempel på symptom:

Hud/slemhinnor: Eksem, nässelutslag, svullnad, hudrodnad.

Mag-/tarmbesvär: Kräkningar, diarré, kolik, blod i avföring, magsmärtor, förstoppning.

Luftvägsbesvär: Astma, hösnuva, inflammation i mellanörat 

Behandling

Vid mjölkallergi är det mycket viktigt att utesluta samtliga komjölkinnehållande livsmedel i kosten. När barnet ammas så är det mamman som ska hålla komjölkproteinfri kost. Modersmjölksersättning/välling/mjölk ska i första hand ersättas av ett komjölkshydrolysat (en produkt där mjölkproteinet är sönderdelat för att inte framkalla allergi) som är näringsmässigt anpassat för mjölkallergiska barn. Det går också utmärkt att göra varierade och näringsrika grötar med komjölkshydrolysat.

Det rekommenderas att föräldrarna får kontakt med en dietist för en ordentlig genomgång av hur man undviker komjölk i kosten och får i sig fullgod näring. Ett antal komjölksproteinfria preparat kan erhållas på livsmedelsanvisning upp till 16 års ålder.

Originaltexten är medicinskt granskad av överläkare Kent Åke Henricson, barn- och ungdomskliniken, Länssjukhuset Halmstad.

KÄLLA http://www.meadjohnson.se/se/allmanhet/allergi–symptom/mjolkoverkanslighet

Bra sida om allergier/ komjölksallergi

http://www.allergisidan.com/mjolk.htm

Hoppas att informationen hjälper Pellefantia, och tack för frågan!!

 

TILLÄGG 1/6

Paulina Keresztesi min blogg http://www.atvalio.se 1 juni 2010, kl 15:41

Hej, jag arbetar på Valio som produktchef för det laktosfria sortimentet. Först vill jag säga att jag tycker det är jättekul att du skriver om laktosintolerans och vad det innebär. Jättebra att du även poängterar skillnaderna mellan laktosintolerans och mjölkproteinallergi, då det är jätteviktigt att särkskilja dessa.

Jag skulle dock vilja be om en rättelse gällande Valios laktosfria produkter. Dessa är nämligen tillverkade enligt en patenterad metod, och inte genom att man endast tillsätter laktasenzym. Vid tillverkning av Valios laktosfria produkter silas större delen av laktosen bort och resterande delen spjälkas bort med laktasenzym. Genom denna tillverkningsmetod så får man fram laktosfria mejeriprodukter som smakar precis lika gott som vanliga mejeriprodukter. De har alltså ingen bismak. De innehåller dessutom alla mjölkens vitaminer och mineraler som vanlig mjölk har.

Hälsningar, Paulina på Valio

Tack Paulina och nu finns du med… Med vänlig hälsning!! Hemimamma
GOD EFTERMIDDAG!!

Hemimamma svarar – VITKÅL, svar till Carina 25 maj, 2010

Posted by HEMIMAMMA in Uncategorized.
9 comments

angel_loves.png

GOD AFTON!!   Kvällens fråga kommer från Carina

Jo, jag och maken talade häromdagen om vitkål. Jag kastade ur mig att vitkål var bra, t ex för mag- och tarmsystemet. Då ställde maken en relevant fråga. Hur vet man det? Hur vet man att det är bra? Finns det vetenskapliga studier på det? Och, fortsatte han, hur vet man att franska inte är nyttigt?Du får oerhört gärna svara.Och, jo, kan du hitta något om hur myskoxen kom till Norge från Grönland, min morfar var en del av det. Stor kram och allt gott till dej”

Jaha Carina, denna fråga var lite komplicerad, så jag delar upp den i tre delar. Jag börjar med frågan om vitkål. I mitt svar, med länkar, kanske du hittar det din man eftersöker. I matrialet jag fann, fanns vetenskapliga undersökningar benämnda. Jag hoppas att svaret duger, fast det inte blev så exakt, som jag önskat!! Resten delar jag upp i två; Mag- tarm system med info om fibrers vara och inte vara och ett tredje om myskoxen!!

Kål (Brassica oleracea), art i släktet kål med många viktiga välkända varieteter. Kål har troligen odlats i Sverige åtminstone sedan vikingatiden. Hos vitkål (var. capitata), rödkål (var. rubra), savojkål (var. sabauda) och grönkål (var. acephala) används bladen, hos blomkål (var. botrys) och broccoli (var. asparagoides) används istället de omvandlade blomställningarna. Hos kålrabbi (var. gongylodes) används stjälken och hos brysselkål (var. gemmifera) unga sidoskott.

Vitkål (Brassica oleracea variant capitata familj alba) kommer från södra Europa och är känd sedan 1100-talet. Vitkål kan användas i till exempel kåldolmar, surkål och i bit med lingonsylt. Vitkål är kusin med t ex rovor och raps. Till släkten räknas också blomkål, broccoli och kålrabbi (som är mycket omtyckt i södra Europa). Mycket nära släkt med vitkålen är också förstås rödkålen. En variant på vitkålen är spetskål. Vitkålen består av tätt sammanslutna blad om en kort och tjock stjälk. Huvudformen kan vara rund, rundhögbyggd, plattrund eller ballongformad.

Vitkål – en gammal välkänd läkeväxt.vitkal_2.jpg

I Grekland – för flera tusen år sedan – påstod filosofen Aristoteles att kål hjälpte mot både fylla och baksmälla. Och den romerske senatorn Plato (inte Platon) menade att det var tack vare kålen som befolkningen i Rom klarat sig utan läkare i sexhundra år.

Kanske överdrev de båda herrarna något, men vi vet idag att kål verkligen är en nyttig grönsak som har många goda egenskaper – såväl läkande som gastronomiska. Anses också ha vissa medicinska effekter som stimulans av immunförsvaret, bakterie och virusdödande samt sårläkande. Vilket jag återkommer till längre ner i artikeln.

Näringsinnehåll.

Vitkålen har ett högt näringsvärde och innehåller rikligt med mineralämnen. 100 g vitkål innehåller 22,8 kcal, 0,5 mg järn samt en mindre mängd kalcium och fosfor. Den innehåller flera vitaminer, till exempel B1, B2 och C-vitamin

Ämne Per 100 gram vitkål

Folacin 57 mikrogram

C-vitamin 36-50 milligram

Kalium 270 milligram

Folacin behöver vi bl a för att nya röda blodkroppar ska kunna bildas. C-vitamin – 100 gram vitkål ger oss halva dags- behovet av C-vitamin. Kalium kan bla. bidra till att sänka för högt blod- tryck.

Växtplats och jordmån.

Mull och kalkhaltig lerjord med högt pH ca 7-7,5. Tidig vitkål odlas bäst på lätta jordar. Vitkålen är två-årig. Vitkålshuvudet bildas redan första året. Om man låter huvudet vara kvar i landet över vintern så kommer det under följande år att växa upp en vitkålsblomma under sommaren. (Om man bor frostfritt i södra Sverige!) 

Sådd och såtid.

Vitkål kan direktsås på plats men förkultiverade plantor är i regel att föredra. Direktsådd vitkål bör sås så tidigt som möjligt. Fröna gror redan vid en temperatur på +5°C och tål lätt frost. Plantavstånd 35 – 45 cm för normalstora huvuden.

Allmän skötsel.

Försiktig luckring och ogräsrensning. Under huvudbildningen får inte plantorna torka ut.

Gödsling.

Vitkål har ett stort näringsbehov och vid brist på bl.a. bor, magnesium och molybden kan bristsjukdomar framträda. Stallgödsel är att föredra.

Skadeinsekter och sjukdomar.

Vitkål angrips precis som övriga kålväxter ofta av insekter som äter av blad och rötter. Enklast undviker man angrepp av skadedjur genom att täcka över planteringen med fiberduk omedelbart efter sådd eller plantering.

Skörd.

Den tidiga vitkålen skördas allteftersom den blir färdig, det vill säga när huvudena är fasta men innan de börjar spricka. Vinterkålen däremot, bör skördas så sent som möjligt. Vitkål som ska lagras länge måste skördas mycket försiktigt.

Förvaring.

Tidig vitkål håller sig i regel några veckor i kylskåp. Vinterkålen förvaras bäst i stuka eller jordkällare vid en temperatur på +1 – +3°C och en relativ luftfuktighet på 90 – 95 procent.

Sortval.

De flesta sorterna på marknaden är F1-sorter, dessa är betydligt enhetligare än de äldre sorterna som kan variera mer i storlek. För hemmaodlaren är de äldre sorterna att föredra eftersom de utöver storleksvariationerna också har en längre skördeperiod.

Vitkål – en svensk husmanskost?

Somliga av oss förknippar vitkål med äktsvensk husmanskost. Till en del stämmer det förstås: kålsoppa och kålpudding kan väl betraktas som svenska även om det finns liknande utländska rätter. Kåldolmar däremot är inte så svenska. De kommer egentligen från Turkiet och Balkan. Det sägs att det var Karl den tolftes armé Karolinerna, som tog dem med sig till Sverige under 1700-talet.

Många skolelever minns med fasa den ”äktsvenska” rätten vitkål med lingon. Det var ingen direkt ”höjdare”. I Italien är man heller inte så förtjust i vitkålssallad. Men när pizzeriorna kom till Sverige på 60-talet så blev vitkålssallad en rätt så populär ”förrätt” till pizzan hos oss. Vitkålen används till kålsoppa, kåldolmar, kålpudding, surkål och grytor samt som råriven i sallader.

Vitkålssallader

Amerikansk (Cole slaw)

Strimla vitkålen fint och lägg i en skål med isvatten ca 1 timme. Ta upp, torka av och rör ned en dressing av lika delar majonnäs och chilisås. Krydda med salt och peppar. Riv morot grovt och blanda i och ev. grovrivet äpple

Indisk (Vitkål indienne)

Smält smör i en wok och blanda ned strimlad vitkål och fint skivad gul lök. Tillsätt 1 tsk hackad ingefära, 1 tsk gurkmeja, 1 msk paprikapulver, 1 tsk salt, 1 tsk curry och saften av 1 citron. Låt bryna långsamt i ca 30 min.

KÄLLOR; http://www.ortblomman.com/ortbiten/vitkal.html

http://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%A5l_(art)

http://www.odla.nu/vegt/vitkal.shtml

MEDICINSKA ASPEKTER KRING VITKÅL

Ny forskning visar att vitkål och surkål minskar risken för bröstcancer. En studie på polska kvinnor visade ett samband mellan cancer och konsumtion av vitkål och surkål. Forskningen gjordes på polska kvinnor som invandrat till USA. Rönen lades fram vid American Association for Cancer Research’s konferens 31 oktober 2005.

Det är ett ämne som kallas glucosinolat i kålen som ger en lägre risk för bröstcancer. 

Rönen indikerar att nedbrytningsprodukter av glucosinolater i vitkål kan påverka både initieringen och promoteringsfasen för cancer.

Kvinnor som åt mer rå eller lätt kokt vitkål och surkål, tre eller fler gånger i veckan, jämfört med de som åt mindre än en gång i veckan hade en signifikant mindre risk för bröstcancer. Kål som kokts en lång tid hade ingen effekt på cancerrisken. Indol-3-karbinol är ett intressant ämne i vitkål som undanröjander en skadlig form av östrogen som medverkar vid bröstcancer. Kål bör ätas skonsamt tilllaglad.

Även broccoli, brysselkål, grönkål och blomkål innehåller glucosinolater och enzymet myrosinase vilket, när det bryts ned i munhålan genom tuggning, frigör flera biologiskt aktiva produkter som har anti-cancerogena egenskaper vilket har visats i tidigare studier.

Risken för bröstcancer ökade tre gånger för de polska kvinnorna när de flyttat till USA. I polen äter kvinnor 15 kg vitkål och surkål per år till skillnad från amerikanska kvinnor som äter bara 5 kg per år. Dessutom äter polska kvinnor mer rå vitkål och surkål i sallader.

Forskarna observerade den låga frekvensen bröstcancer hos kvinnor som åt höga mängder rå eller lättkokt kål under uppväxttiden, men fann att en hög konsumtion under vuxentiden också gav en signifikant skyddande effekt för kvinnor – det är således aldrig försent att börja äta vitkål och surkål.

 Källa: American Association for Cancer Research’s hemsida: www.aacr.org/Default.aspx?p=1066&d=553

Ytterligare artikel;

”Vi vet att frukt och grönsaker skyddar oss mot olika sjukdomar, men inte hur det går till. Nu är forskarna ett steg närmare vetskap. De har sett att avgörande cancergeners funktion kan påverkas av ämnen i saker som vi äter.

I många år har man vetat att cancerceller inte tycker om vitkål, broccoli och grönkål.

Forskarna har hittat ett ämne i grönsakerna som attackerar cancercellerna. Ämnet heter sulforafan som är en antioxidant med förmåga att öka kroppens försvar mot cancerceller. Den förhindrar samtidigt att cancercellerna delar sig, och bromsar därför tillväxten av tumörer. Men man vet inte ännu hur mycket sulforafan man måste stoppa i sig för att få den gynnsamma effekten.

Vitkål, broccoli, krasse, brysselkål, grönkål, kålrot och rova reparerar DNA

En forskargrupp i Frankrike har också konstaterat ett samband mellan intag av grönsaker och skydd mot cancersjukdomar. Det är grönsaker som tillhör familjen korsblommiga grönsaker, vitkål, broccoli, krasse, brysselkål, grönkål, kålrot och rova. Ny forskning visar att vissa grönsaker innehåller ämnen som ökar cellens förmåga att reparera DNA.

I en studie publicerad i tidskriften British Journal of Cancer visade forskarna i laboratorietest att ämnet indole-3-carinol (I3C), som finns i broccoli, blomkål, och vitkål, och ämnet genistein, som finns i sojabönor, kan öka nivåerna av proteinerna BRCA1 och BRCA2 som reparerar skadad DNA. Kål stärker immunförsvaret, ökar kroppens försvar mot cancer i magsäcken, tjock- och ändtarmen och bröst, och verkar kunna minska risken för demens och benskörhet.

http://www.immun.se/immun-filer/prod_data/nyt_onyt.html

Tack för frågan, Carina och jag hoppas att du blir nöjd med mitt delsvar. Fortsättning kommer. Under tiden kan du läsa denna ypperliga sida om vitkålens berömda, men oönskade sida – Pruttar, gaser alltså…

Länk om Gasbesvär; http://www.1177.se/artikel.asp?CategoryID=39385&PreView

GOD AFTON!!

Hemimamma svarar – Endometrios, Adenomyos 21 maj, 2010

Posted by HEMIMAMMA in Uncategorized.
14 comments

angel_loves.png

GOD AFTON!!

TILLÄGG;

Jag har haft tekniska problem med min blogg under dagen så jag hoppas att ni har överseende med att textens färg och bakgrund kanske är lite jobbig…Jag hoppas att det ordnar sig till nästa inlägg… Hemikram!

Ikväll vill jag ta upp en sjukdom eller två som många drabbas av, bla jag…Adenomyos är en svårare och ovanligare form av Endo som växer in i livmoderns väggar och det var mycket svårare att hitta bra länkar om den…

Min första länk är till Wiki min andra till endometriosföreningen

FÖLJANDE ARTIKEL ÄR KOPIERAD FRÅN; http://www.algonet.se/~endo/vad.html Kvinnan skriver bra och engagerat och jag har bara korrigerat vissa stavfel…

Vad är Endometrios?
Endometrios är en gåtfull sjukdom som, för det mesta, påverkar kvinnor i fertil ålder, dvs från puberteten och uppåt. Namnet kommer från ordet ”endometrium,” vilket är vävnad på insidan av livmodern som bygger upp och ‘blöder loss’ mensen i varje cykel. När man har endometrios så hittar man endometrium utanför livmodern i andra delar av kroppen. Där utvecklar sig sedan endometrial vävnad till cystor, blåsor, utväxter eller ärr. Dessa utväxter kan göra hemskt ont, kan förorsaka infertilitet och andra problem.
Endometrios är en kronisk sjukdom.
lokalisation.png

Vanligaste stället att få Endo är i buken, på senorna som håller fast livmodern, området mellan vagina och rectum, utsidan av livmodern, på äggstockarna eller på kanten av bäckenet. Man har även hittat endo i ärr från tidigare magoperationer (t. ex. blindtarmsärr) på tarmen, i rektrum, på urinblåsan, i vagina och till och med på vulvan. (utsidan av könsorganet)
I extrema fall har endo hittats på utsidan av magsäcken, i lungan, låren, armar och andra ställen, men detta är mycket ovanligt.

Endometrioshärdar är normalt inte ‘elakartade cystor’ eller cancer, de är å andra sidan vanlig vävnad på fel ställe. (Nya undersökningar tyder på en ökad procent av elakartade cystor som upptäcks i samband med endometrios.) Precis som vävnaden inne i livmodern reagerar endometrioshärdarna på menstruationscykeln, de bygger upp hinna varje månad, och ‘blöder loss’ den.
Vem som helst kan räkna ut att till skillnad från inne i livmodern så finns det inget sätt för endometrioshärdarnas blod att lämna kroppen. Resultatet är interna blödningar, inflammationer och slutligen ärrbildning runt härdarna. Andra komplikation kan bli ‘sprickningar’ av endo-härdarna, som kan sprida endon vidare i kroppen, tarmblödningar (om de sitter där), urinproblem (om de sitter där) och många fler. Symptomen förvärras med tiden, men de flesta har en cykel av att endon ‘lägger sig’ för att sedan ‘återuppstå’ flera år senare.

Hur ont man har ingenting med hur stora eller hur små eller hur många endometrioshärdar man har. Pyttesmå härdar (kallas ”petechial”) har visat sig vara mera aktiva i att producera prostaglandins, vilket kan förklara de extrema symptom som oftast uppstår vid små härdar.

Hur ser Endo ut?
Förr trodde man att endo endast såg ut som svarta ‘krutbrända’ prickar. Vi vet nu att Endo kan vara genomskinligt, gult, rött eller till och med vitt och variera i storlek samt ‘formationer’. Innan alla dessa varianter blev igenkända av läkare gick många kvinnor utan diagnos eller behandling efter kirurgi, eller ännu värre, läkarna tog bara bort de svarta och lämnade resten kvar så patienterna märkte ingen skillnad efter operationerna. Det finns fortfarande alltför många kiruger som håller benhårt fast vid att endo endast är de typiska svarta prickarna.
 

vad orsakar endometrios?
Det finns många teorier om vad som orsakar endometrios, men ingen av dem verkar kunna förklara alla fall. (Och tidigare aborter som orsak är inte en accepterad teori, trots att en läkare sa det till mig.) En teori är den ‘bakåtvandrande menstruationen’, att under menstruationen vandrar blodet/vävnaden genom äggledarna ‘bakåt’ upp in i magen, fastnar där och växer. En del endometriosexperter hävdar att alla kvinnor genomgår en liten del av bakåtvandrad menstruation, men att kvinnorna som drabbas av endo har ett problem med immunsystemet eller ett hormonellt problem för att endon skall kunna ‘slår rot’ på fel ställe och växa vidare.
En annan teori föreslår att endometriosvävnaden skickas vidare ut i kroppen från livmodern genom körtelsystemet eller genom blodet. En annan teori är att det är genetiskt betingat, dvs ärftligt. (ärftlig barnlöshet, ja tjena.) Om den sista teorin stämmer så borde de lugna alla som är rädda för att endometrios automatiskt betyder att man är infertil, inte alla har problem med att bli gravida.

Ytterligare en teori föreslår att kvarlämningar av vävnad från när kvinnan var ett embryo som senare kan utveckla sig till att bli endometrios eller att en del vuxen vävnad har kvar förmågan som det hade på embryostadiet att förvandla sig till reproduktiv vävnad under vissa hormonella situationer.

Nya teorier undersöks av endometriosspecialister världen över.
Man har fortfarande inte funnit den sanna förklaringen till vad som orsakar endometrios 25halsa-endometrios_192148c.jpg

Myter om Endometrios.
En vanlig myt är att tonårsflickor inte får endometrios. Detta har visat sig helt osant då många fall av yngre kvinnor har diagnostiserats med endo. Det var helt enkelt så att de genomled smärtan i tysthet, ovetandes om att menstrationscykeln inte skall göra så ont och inte blev undersökta förrän det hade spridit sig till ogenomlidbara propotioner. Det var ofta också så att läkare helt enkelt inte tog deras ‘kvinnosmärtor’ på allvar. Endo kan utvecklas redan innan första mensen dyker upp.

I USA var endo under en tid klassad som en en sjukdom för övre medelklass kvinnor. Det var helt enkelt så att dessa kvinnor hade råd att söka läkarvård och genomgå alla möjliga tester tills endon hittades, till skillnad från lägre klasser och icke-arbetande kvinnor som aldrig blev rätt diagnostiserade. Endo diskriminerar ingen, det påverkar kvinnor i alla åldrar, av alla färger, i alla samhällsklasser.

Länge trodde man att graviditet ‘botade’ endometrios. Det finns än idag läkare som rekomenderar sina endo-patienter att bli gravida. Många kvinnor har följt rådet, trots att de inte var föreberedda socialt (dvs, ogifta/utan partner) eller ekonomiskt för ett sådant ansvar. Graviditet kan få endon att gå tillbaka hos en minoritet av endometriosdrabbade patienter, men är inte ett botemedel. En studie 1987 visade att endo-symptomen återvände i genomsnitt tio månader efter en graviditet för de flesta kvinnor.
Även om en kvinna är emotionellt, socialt och ekonomiskt förberedd på att skaffa barn så är det mycket frustrerande att bli beodrade att skaffa barn när samlag är smärtsamt. Och eftersom endo är den ledande orsaken till infertilitet kan det vara svårt, om inte hopplöst att bli gravid.

Hysterectomi, borttagning av livmodern ‘botar’ endometrios.
En amerikansk undersökning från the U.S. Department of Health and Human Services visar att genomförda hysterectomies för att bota endo ökade med 120% från 1970 till 1984. Förr trodde läkare att hysterectomies botade endo 95% av tiden eftersom man tog bort den aktiva endon från kroppen, och dessutom tog bort orsaken till produktionen av östrogen i kroppen som driver på endons utveckling. Nu är det så att endo inte endast påverkar de reproduktiva organen i kroppen, så att ta bort dem tar inte bort all endo, och medan det temporärt stänger av all produktion av östrogen, vilket är bra i teorin, så gör många läkare misstaget att genast skriva ut hormonersättningar i form av östrogentabletter etc efter hysterectiomin. Bästa chanserna att få en hysterectomi att fungera är att vara mycket noga med att ta bort alla endohärdar i resten av kroppen (även mikroskopiskt små) runt magen och andra ställen, och vänta minst nio månader innan någon form av hormon-ersättningsterapi påbörjas. (long-f)ven i sådana fall så har endometrios återuppstått.

En del tror att endometrios inte är en allvarlig sjukdom eftersom den inte dödar, som cancer. Vem som helst som har tagit sig tid att prata med kvinnor som lever med denna sjukdom upptäcker snart att medan en del nästan är symptomfria och klarar sig bra (särskilt i tidiga stadier) så har alldeles för många kvinnor genomlidit fruktansvärda smärtor, extrem stress, har inte kunnat arbeta eller göra normala dagliga aktiviteter och har krossade förhållanden bakom sig på grund av denna sjukdom.
Någon dag i framtiden kommer vi kanske kunna förstå denna mycket komplexa sjukdom fullt ut, och då först kan vi kunna slå hål på alla myter och stoppa smärtan och frustrationerna som kommer med den.lap.jpg

Vem har Endometrios?
5,5 miljoner av USA’s kvinnor har blivit diagnostiserade med endometrios. Siffran ligger på ungefär 15% av världens kvinnliga befolkning i fertil ålder, en siffra som gör det smått omöjligt att förstå att jag (som har endo) och många fler med mig (inklusive en drös idioter som kallar sig läkare) aldrig hade hört talas om Endo innan vi blev diagonisterade med det. Om du har endo så är du absolut inte ensam.


Den ”ultimata kvinnan” Marilyn Monroe hade endo, som hos henne orsakade flera utomkvedshavandeskap, ett beroende av starka värktabletter, psykiska besvär och långvariga sjukhusvistelser. Det tråkiga är att vi vet inte så mycket mer om endo nu än vi gjorde på Marilyns tid

Detta är en länk till en sida med en massa andra relaterade länkar om ämnet…

http://www.algonet.se/~endo/link.html

GOD AFTON!!

Hemimamma svarar – Vargen, Canis Lupus 19 maj, 2010

Posted by HEMIMAMMA in Uncategorized.
10 comments

220px-Canis_lupus_laying.jpg

angel_loves.png

GOD AFTON!! Kvällens fråga kommer från mig själv. Jag skrev ett inlägg  på min vanliga blogg Hemimamma, om att det fötts vargvalpar i min del av världen, Roslagen och insåg att alla kanske inte har samma kunskap om detta vackra djur…

Alltsedan bloggaren med vargens namn inte längre finns att försvara och utbilda kring vargen får jag och tex Maria dé Suede, ta över stafett pinnen och fortsätta agitera för vargens bevarande i vårt kulturlandskap och utbilda och fortbilda om vargens sanna väsen…

Canis Lupus, Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över hela världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. Vargen är ett rovdjur (Carnivora) som tillhör familjen hunddjur (Canidae). Dess närmaste släktingar är rödvargen, coyoten och schakalen. På längre avstånd finns andra hunddjur som rävar och vildhundar. Utifrån den biologiska definitionen av artbegreppet som lyder ”Individer som kan få avkomma som inte är steril är av samma art” så är hund och varg samma art. Den genetiska skillnaden mellan hund och varg är mindre än skillnaden som finns mellan alla idag levande människor.

Utseende och fältkännetecken

Storleken på varg skiftar mycket på olika platser i världen. En fullvuxen varg väger vanligen 30 till 50 kg, med extremfall på upp till 90 kg. De största vargarna förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa och är ungefär 160 centimeter långa, vid skuldran 80 centimeter höga och med en cirka 50 centimeter lång svans. Dessa vargar väger upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är varierande. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos.

Evolutionshistoria

För 60 miljoner år sedan, under paleocen, fanns ett specialiserat mårdliknande rovdjur, Miacis, som utvecklades till vargar, björnar, grävlingar och vesslor. Man tror att hunddjuren utvecklades på den nordamerikanska kontinenten för 30 miljoner år sedan och sedan vandrade dels till Sydamerika, dels över Berings sund till Gamla världen. För 20 miljoner år sedan fanns en anfader till vargen, Tomarctus, med specialiserade huggtänder och förmåga att förfölja och fälla bytesdjur. Vargen invandrade till Sverige för ungefär 10000 år sedan i samband med att den senaste istiden tog slut. Populationens storlek har därefter haft en naturlig variation som skiftat i takt med tillgången på lämpliga bytesdjur. De senaste århundradena har dock variationerna främst orsakats av människanxl_TF63036.jpg

Vargens närmaste anfader utvecklades i Eurasien. Den kunde springa snabbt och jaga i grupp och den spred sig över norra halvklotet. Kring år 2005 erkänns ungefär 37 beskrivna underarter, som bland annat omfattar både dingo och tamhund, men forskare är inte eniga om detta.

Den skandinaviska vargen tillhör grundformen Canis Lupus Lupus, eller eurasisk varg. Andra underarter är till exempel polarvarg (Canis Lupus Arctos), arabisk varg (Canis Lupus Arabs) och indisk varg (Canis Lupus Palippes). I Ryssland finns både eurasisk varg och rysk varg (Canis Lupus Albus). Tamhunden behandlas idag ofta som underart till vargen Canis lupus familiaris. Det råder dock inte vetenskaplig överensstämmighet i frågan och olika discipliner använder olika sätt att klassificera tamhunden.

De svenska orden ulv och varg

Det ursprungliga ordet för varg på svenska är ulv. Varg är ett noanamn, som ursprungligen använts för att slippa kalla vargen vid dess rätta namn. På andra germanska språk finns de med ulv besläktade orden ”wolf”  på engelska och ”Wolf” på tyska. På fornnordiska hette varg wulfar, men i nordgermanska språk har w i början av ord fallit bort när det följts av o eller u. Ordet varg betydde ursprungligen dråpare eller strypare. På medeltidssvenska betydde vargher våldsverkare. På grund av rädslan för vargen har den av folk försetts med så kallade noanamn, för att man trodde att om man kallade den vid sitt rätta namn, så skulle man locka den dit man var. Namnet varg är ursprungligen ett sådant noanamn, och betyder ”våldsverkare” (jämför det gamla juridiska begreppet varg i veum), det ersatte det ursprungligare namnet ulv. Andra noanamn på vargen är gråben, tasse eller den gråe. Förmodat vargrika vildmarker har ofta kallats tassemarker.

Sveriges gamla landskapslagar är det tydligt att varg var vanligt i hela landet. I Västgötalagen står det: ”Alla, som i Västergötland bo, ingen undantagen, skola bygga varggård eller hålla vargnät”. I Magnus Erikssons allmänna landslag från 1347 och i Kristofers landslag från 1442 finns liknande skyldigheter. Förutom vargnät skulle man även äga en vargtrumma, vargtång, spjut, gevär och lapptyg. I Olaus Magnus ”Historia de gentibus septentrionalibus” från mitten av 1500-talet står det att vargen är mycket talrik och hemsöker byar på landet under stränga vintrar. I Karl XI:s dagbok från 1689 skriver kungen: ”Den 8 november var jag, min son Karl och prins Fredrik uppå jakt i Djurgården och bekommo 10 vargar i stora Lopkärrsbacken, men tvenne sluppo.”imagesCAWTK1DK.jpg

Genom 1647 års jaktstadga infördes skottpengar på varg i Sverige. Före 1850 var vargar talrika till och med i Skåne men 1875 fälldes den sista vargen där. Under andra hälften av 1800-talet minskade antalet vargar snabbt i Sverige av flera orsaker: ökat jakttryck, brist på villebråd, ökat användande av stryknin från 1830 samt sjukdomar hos vargen. Innan år 1900 var södra Sverige utan vargar: den sista vargen i Småland sköts 1868, de sista två vargarna i Stockholms län 1871, Upplands sista varg 1894 och Värmlands sista varg 1896. Den svenska vargstammen vid år 1900 kan uppskattas till ett hundratal djur och under 1950-talet kan stammen uppskattas till omkring 20 djur. Fram till 1800-talets början fanns varg i hela Sverige. 1840 sköts närmare 600 vargar. Från mitten av 1800-talet inleddes en kraftig nedgång och snart var vargen försvunnen från södra Sverige. Fram till 1965 betalade staten ut skottpengar för varg men från den 1 januari 1966 blev vargen fridlyst. Vid den tidpunkten fanns det högst ett tiotal vargar kvar.

Vargattacker mot människor

Sedan den intensiva forskningen kring varg startade på 1960-talet har få fall när en människa dödats av en varg i västvärlden dokumenterats. En 22-årig student dödades av vargar under en promenad i norra Saskatchewan i Kanada 2006. Mannen, som var ute på en promenad, blev anfallen av vargarna. Genom spår i snön har hela förloppet kunnat följas. 22-åringen försökte fly och slogs till marken. Han hade lyckats resa sig och springa ytterligare en bit innan vargarna slutligen lyckades döda honom. 1963 dödades en 5-årig pojke i Québec, Kanada. Mellan åren 1980-95 dödades minst 233 barn av vargar i Indien. De flesta under 6 år och i de flesta fall inom byns område när de tillfälligt lämnats ensamma. Finlands mest beryktade människoätande vargar härjade i Åbotrakten under åren 1880 – 81, där de dödade 22 barn.

Svenska vargattacker mot människorimagesCAANHEH4.jpg

Man har i Sverige endast dokumenterat en handfull historiska fall av vargattacker mot människor. I några av dessa fall har det rört sig om rabiessmittade vargar, till exempel Riala socken i Uppland år 1815. I andra fall har det rört sig om frisläppta vargar som hållits i fångenskap sedan valpstadiet, till exempel Gysingevargen, som härjade i trakterna kring södra Dalälvsområdet under några månader 1820-1821 (detta är också den senaste gången någon människa blev dödad av varg i Sverige). Det finns dock några kända dokumenterade fall då barn har blivit tagna av varg. Dessa är Lommeland i Bohuslän 1797, Steneby i Dalsland 1731, Boda i Värmland 1727-1728, samt Hova i Västergötland 1763. Uppgifter om barn tagna av varg i kyrkböcker från 1700-talet är emellertid inte någon pålitlig källa. För att dessa uppgifter ska bli trovärdiga behöver också andra källor anlitas, till exempel domböcker, då varje form av våldsam död de facto också utreddes på den tiden.

Varg i Skandinavien

Vargen tar tamboskap, men skyddet kan ökas med vargsäkert elstängsel. Användandet av sådant har ökat så mycket, att det under 2002 bara dödades cirka 170 får eller nötboskap av Sveriges cirka 70 vargar. Dock är problemet för den enskilde drabbade fårägaren stort, då vargen ofta dödar många får i samma attack, långt fler än vad den behöver som föda för stunden. Ett annat problem är att den ibland förföljer och dödar lösspringande tamhundar, oftast jakthundar. Under 2008 dödades ungefär trettio hundar av varg i Sverige.

Unga vargar som är ute på tillfälliga vandringar eller är på väg att etablera egna revir kan någon gång bli attraherade av doftämnena hos tamhundars urin. De kan då tillfälligtvis uppehålla sig i eller i närheten av samhällen. Man ska då undvika att mata eller låta hundar ”hälsa” på vargen, utan helst skrämma djuret så att det inte återkommer. När ungdjuren är cirka ett år, lämnar de flocken och börjar vandra. De kan då utgöra en trafikfara. En sådan ungvarg irrade sig in i Mälardalen och kördes där på av en polisbil på E18 vid Jakobsberg 1993.

Enligt Artdatabankens rödlista är vargstammen i Sverige starkt hotad. Även om det finns ett växande sammanhängande norskt-svenskt bestånd sedan 1982, så är arten fortfarande starkt hotad i Sverige. Detta beror på att den skandinaviska vargpopulationen är isolerad från den eurasiska, genom att invandrande individer från Finland och Ryssland inte tillåts passera Norrland på grund av konflikten med rennäringen. Isoleringen hotar på sikt den genetiska variationen och man kan befara en inavelsdepression om inte nytt genetiskt material kommer in österifrån.

Ursprunget till vargstammen i Norge och Sverige är tre individer som invandrade från gränsområdet Finland/Ryssland i slutet av 1970-talet. Det har konstaterats genom jämförelser av deras DNA-profiler med DNA från finska och ryska vargar. Två av dessa etablerade sig i Värmland och fick 1983 sex valpar. Under 1980-talet föddes dock få valpar. I början av 1990-talet fick tillväxten fart genom att en tredje varg vandrade in från Finland. År 1992 fanns 16-17 vargar i Sverige, 1995 40 stycken. Denna snabba tillväxt bromsades dock genom illegal jakt. 1999 fördelade sig de cirka 70 skandinaviska vargarna på 7 flockar med 12 revirmarkerande par och ett antal ensamlevande individer. 2004 fanns det 110 skandinaviska vargar, varav cirka 85 på den svenska sidan om gränsen (främst i Dalarna, Härjedalen, Närke och Värmland). Sommaren 2005 föddes totalt 13 vargkullar i Sverige, och 2006 tror man att 16-17 par föryngrade sig. Riksdagens etappmål är cirka 200 svenska vargar och man beslutade 2009 att begränsa vargstammen till 210 individer. Därför inleddes 2 januari 2010 licensjakt på varg för första gången sedan 1965; jaktperioden sträckte sig till den 15 februari. Totalt skulle 27 djur skjutas i fem län, nio i Dalarna respektive Värmland, och tre i vardera Örebro, Västra Götaland och Gävleborg.

Svenskarnas attityder till varg Varg.jpg

I vargtäta områden ser jägarna vargen som ett hot mot älgjakten. Lokaltidningarna har genomsyrats av den ena insändaren efter den andra, och folkopinioner har uppmanats till att ta ställning för eller emot vargen. Vid en attitydundersökning från 1999 visade det sig att två tredjedelar av svenskarna kunde acceptera en vargstam på minst 200 djur. En tredjedel kunde tänka sig 500-1000 djur medan 5 procent av de svarande inte ville ha några vargar alls. 56 procent av de som svarade kunde tänka sig att ha varg i närheten där de bor. Mest positiva till att ha varg i närheten av bostaden var tamdjursägare i vargområden. Bland renägare var det dock endast 18 procent som ville ha varg i närheten av bostaden, vilket kan ha att göra med att renar till skillnad från andra tamdjur hålls i ohägnade marker. I dag finns så pass mycket bytesdjur i naturen, att man inte behöver frukta några ”desperata” vargar. Det finns dokumenterat att vargen rör sig inom tätbebygda område i vissa delar av Sverige. Människan är inte något bytesdjur för vargen, och har så aldrig varit. Tamboskap kan försvaras med hjälp av vissa hundraser. Exempelvis Komondor är en sådan hundras som är framavlad för detta ändamål. Den kan med sin storlek vikt och styrka framgångsrikt försvara boskap på egen hand mot inkräktare och även varg.

KÄLLOR:  

http://sv.wikipedia.org/wiki/Canis_lupus

http://sv.wikipedia.org/wiki/Varg_i_Skandinavien

Ja, detta är en sammanfattning av läget och åsikterna går isär om vargens vara eller inte vara. Personligen tycker jag att den har ett existensberättigande…

GOD AFTON!!

Hemimamma svarar – Den heliga Graal 17 maj, 2010

Posted by HEMIMAMMA in Uncategorized.
15 comments

angel_loves.png

GOD AFTON!!

Kvällens fråga kommer från Sarahmara som undrar om den heliga graal. En komplex fråga ursprungen ur myter och legender. Ämnet auktualiserades av Dan Browns bok ”Da Vincikoden”. Här de vanligaste myterna.holy_grail_6601.jpg

Graal, eller den heliga graal, vars äldre namn är ”Sangreal”, är enligt medeltida kristen mytologi, den bägare ur vilken Jesus och lärjungarna drack vinet vid den sista måltiden (alternativt det fat, från vilket brödet serverades). Graal kan också syfta på det kärl i vilket Josef från Arimathea samlade blodet som rann från Kristus vid hans korsfästelse. Graal skall ha förts bort av Josef och hamnat i Britannien eller något annat land.

Myten om den heliga Graal var ursprungligen en medeltida riddarsaga, och förekommer till exempel i Arthursagan. Troligen har den sina rötter i keltisk mytologi, där det finns gott om magiska kittlar, bland annat en som tillhörde gudinnan Ceridwen. Legenden utnyttjades av författare som Chrétien de Troyes på 1100-talet och Wolfram von Eschenbach på 1200-talet. Både Richard Wagner och Gustaf Fröding har fått inspiration av sagan.  Källa  http://sv.wikipedia.org/wiki/Graal

grailtable1.jpg

● Termen ”graal” kommer från medel­tids­latinets ”gradale” eller ”gratalis”, som kan härledas från det klassiska latinets crater, en skål. I riddarromanerna under medeltiden, tolkar man det som kärl eller bägare, i vilken Jesus konsekrerade (heliggjorde) sitt blod vid den sista måltiden. Den användes sedan av Josef från Arimatea för att samla upp blodet och vattnet, som rann ut, när Jesu kropp tvättades.

► I den medeltida riddarromanen, sades det, att graalkalken skulle ha förts till Glastonbury av Josef av Arimataia och hans följeslagare. Omkring reliken samlade han en vaktstyrka, senare förknippad med Tempelriddarna. Troligen har denna legend sitt ursprung i Wales, inspirerad av antika latinska källor, sådana som Acta Pilati, ett apokryfiskt arbete från 400-talet. Under Arthurs tid var sökandet efter Graal den högsta andliga utmaningen.grailros.jpg

► För Chrétien, författaren till Perceval, är Perceval riddaren, som måste genomföra sökandet efter Graal. För andra franska författare, som för Malory är Galahad den högste Graal-riddaren, som medelst andra (Perceval och Bors i Morte d’Arthur) verkligen uppnår målet. Graalkalken blir en dyrbar sten, vaktad under en tid av änglarna. Den blir sen anförtrodd att skyddas av Riddarna av den heliga Graals Orden och av dess ledare, kungen av Graal.

► Varje år, på långfredagen, kommer en duva ned från himlen, och efter det att den lagt en oblat på stenen, förnyas dess styrka och dess mystiska kraft, vilken förmedlar evig ungdom och kan tillfredsställa varje önskan om mat och dryck. Då och då avslöjar någon inskription på stenen vem som blivit kallad till evig lycksalighet i Graals slott i Munsalvaesche (mons salvationis)

● Denna legend är relaterad till kalken, som Jesus använde vid den sista måltiden, och det finns många gamla traditioner rörande denna – i grunden tre.

► Den äldsta är från 600-talet, och berättar, att en anglosaxisk pilgrim förklarar, att när han var i Den Heliga Gravens Kyrka, i Jerusalem hade han sett och vidrört kalken, som Jesus använde. Den var gjord av tenn och hade två hänklar.

► En andra tradition återger, att denna kalk – sacro catino- nu finns i St Laurentius-katedralen i Genua. Den är i grönaktigt glas, ser ut som en skål, och skulle ha förts till Genua av korsriddare under 1100-talet.231.jpg

► Enligt den tredje traditionen, är kalken från den sista måltiden den, som finns i Spanien, i katedralen i Valencia, och den vördas där som den Heliga Kalken. Det är en bägare av agat, mörk till färgen, och skulle ha tagits av St. Petrus till Rom och använts av hans efterföljare där till och med 200-talet. Under förföljelserna fördes den i säkert förvar av St. Laurentius, som tog den till Huesca i norra Spanien. Efter att den placerats på olika platser i provinsen Aragonien, togs den till Valencia på 1400-talet.

 Källa http://www.opusdei.se/art.php?p=33542

I en artikel i Aftonbladet diskuteras vad som är sant eller inte i ”Da Vincikoden”

Heligt blod, helig Graal

Heligt blod, helig Gral (ISBN 978-91-7028-038-2) är en omstridd historisk fackbok av historikerna Michael Baigent, Richard Leigh och författaren Henry Lincoln, TV-producent på brittiska BBC, som publicerades 1982.

Lincoln började på 1970-talet undersöka den mystiske landsortsprästen Bérenger Saunière som var verksam i den sydfranska staden Rennes-le-Chateau i slutet av 1800-talet. Enligt legenden hade denne funnit någon slags skatt som hade gjort honom mycket rik och skaffat honom kontakter i inflytelserika kretsar. Skatten bestod av släktträd och chiffrerade meddelanden.74661_m.jpg

Författarna har studerat Frankerrikets historia, evangelierna och sagan om Perceval och påstår  följande:

* Genom en närläsning av evangelierna gör de antagandet att Jesus var gift och hade barn med Maria Magdalena, en dotter vid namn Sara. Jesus kom från en rik familj med band till de tidigare härskarna Salomo och David. Det är också rimligt att anta att Jesus var skriftlärd rabbin, ett förtroende som endast gavs till gifta män. I Johannesevangeliet berättas om ett bröllop som skulle kunna vara Jesus eget. I evangelierna framgår också att Jesus relation till Maria Magdalena endast kan förklaras av att de var gifta.

* Att evangelierna pekar ut judarna som ansvariga för dödsdomen mot Jesus förklaras av att de första kristna har modifierat sanningen för att evangeliernas budskap ska vara acceptabelt i det Romerska riket. Det fanns ingen tradition att benåda en av två dödsdömda som evangeliet påstår att Pontius Pilatus gjorde.

* Efter korsfästelsen flydde Maria Magdalena och hennes barn till Gallien där de togs om hand av de judar som redan fanns där. Under 400-talet gav de efterlevande upphov till de merovingiska kungarna som styrde Frankerriket 447 – 751. Den heliga Graalen (franska Sang royal) är det blodsband som existerade mellan Merovingerna och Jesus.

* Den hemliga organisationen Prieuré de Sion grundades år 1099 med målet att den merovingiska dynastin åter ska få makten och har sedan dess haft många betydande stormästare, däribland Isaac Newton och Leonardo da Vinci. Sekten finns kvar än idag.250px-Nicolas_Poussin_052.jpg

* 1118 grundades Tempelriddarorden i Jerusalem för att skydda pilgrimer i det heliga landet men utgör egentligen Prieuré de Sions militärt och ekonomiskt ansikte utåt. Under sin vistelse i Israel hittade orden otvetydiga bevis för blodsbanden mellan Jesus och merovingerna.

 * År 1209 utgick ett korståg mot Languedoc norr om Pyrenéerna där albigienserna var inflytelserika. Albigienserna underströk bl.a. den direkta relationen mellan den troende och Gud, i kontrast till den katolska kyrkan. Påven Innocentius III utfärdade dekret om korståg eftersom en alternativ kyrka som byggde på blodsbanden mellan sin ledare och Jesus skulle ha varit ett allvarligt hot mot den katolska kyrkan som ju bygger på apostolisk succession från Petrus.

* Efter att korstågsfararnas sista utpost i det heliga landet, Acra, förlorades 1291 etablerade sig Tempelriddarna i Frankrike. Där utgjorde de dock ett hot mot den franske kungen Filip IV som upplöste orden 1312.

 Författarna till boken menar därutöver att ett slutligt mål för Prieuré de Sion är:

 * Skapandet av ett ”Heligt europeiskt imperium” som skulle bli nästa stora världsmakt;

 * Etablerandet av en messianistisk mystisk statsreligion genom att uppenbara Graal;

 * Installerandet av en ”Rex Deus” på Israels tron.

Boken har sedan den publicerades varit minst sagt omstridd och fått mycket kritik av historiker för att ha förvrängt historien till en komplex konspirationsteori. Författarna har stämt författaren Dan Brown för att har plagierat boken genom att skriva romanen Da Vincikoden. I oktober 2005 publicerades den svenska översättningen.

Källa;  http://sv.wikipedia.org/wiki/Heligt_blod,_helig_Gralbrodraskapet_1205445231_1277863.jpg

Jag hoppas att svaret stillar din nyfikenhet, men annars fanns det en mängd artiklar på nätet…

Bla. denna …

Dessutom vimlar det av böcker som handlar om detta och

kopplingen till Tempelriddarna, bla denna av Robyn Young,

den bästa av de böcker i ämnet, som JAG läst…

 

Tack för frågan

 

GOD AFTON!!

Hemimamma svarar – Barnmisshandel 10 maj, 2010

Posted by HEMIMAMMA in Uncategorized.
17 comments

angel_loves.png

GOD AFTON!!  Förra året anmäldes nära 7 000 fall av barnmisshandel i Sverige. Men många fall kommer aldrig fram i ljuset. Här utklipp ur Aftonbladets serie om barn som brottsoffer om de mest osynliga offren för barnmisshandel – de allra yngsta.images2.jpg

Det handlar om fullständigt försvarslösa barn, säger hjärnröntgenläkaren Olof Flodmark.

En kväll kommer Lisa, fyra månader, in till Astrid Lindgrens barnsjukhus tillsammans med sin pappa. Hon är medvetslös, och har kramper. Fyra veckor senare har hennes hjärna skrumpnat ihop till hälften och hon kommer aldrig bli något annat än ett vårdpaket.

Lisas föräldrar är bägge akademiker. Hon var enda barnet, hett efterlängtat i en socialt välanpassad familj. Därför var det nära att misshandeln aldrig upptäcktes.

De flesta föräldrar ”aktar sina barn” och gör allt som står i deras makt för att inte göra dem illa. Trots det säger allt fler föräldrar att de använder milt våld eller slår sina barn.

Det visar en kartläggning om förekomsten av våld mot barn i Sverige, som nyligen överlämnades till folkhälsominister Maria Larsson. Studien är gjord av stiftelsen Allmänna Barnhuset och Karlstad Universitet. Den allra största riskfaktorn är att barn växer upp i ett hem där det förekommer våld mellan föräldrarna. Det finns också starka samband mellan alkohol och fysisk bestraffning. Andra utsatta grupper är:

•Barn under sex årimages.jpg

•Barn i familjer med svag ekonomi

•Utlandsfödda barn

•Barn med långvarig sjukdom eller handikapp

Begreppet Barnmisshandel KÄLLA   http://sv.wikipedia.org/wiki/Barnmisshandel

Barnmisshandel innebär att ett barn utsätts för fysiskt våld, kränkningar eller vanvård av vårdnadshavare eller annan vuxen person med ansvar för barnet. Barnaga är endast totalförbjudet i 24 länder vilket betyder att 97 procent av världens barn lever i länder som inte uppfattar all form av fysisk bestraffning av barn som misshandel. I Sverige är all form av våld mot barn, oavsett om det är i uppfostrande syfte eller ej, förbjuden sedan den 1 juli 1979. Barnmisshandel behandlas inte separat i brottsbalken utan rubriceras som misshandel. Enligt 6 kap 1 § föräldrabalken ska barn ”behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling”

I Sverige utsätts fler pojkar än flickor för misshandel inom familjen och bland barn 0-6 år är misshandel vanligast i åldersgruppen 4-6 år. Knappt en tredjedel av förövarna är kvinnor, alltså en större andel än vid många andra typer av brott. Styvföräldrar utgör 15 procent av gärningsmännen och två tredjedelar av offren har skilda föräldrar. Det är också vanligt att personer som anmäls för barnmisshandel tidigare lagförts för brott

I Sverige är våld mot barn av närstående idag relativt ovanligt i jämförelse med andra länder. En stor minskning i barnmisshandel har skett sedan 1979-års lagändring. Under 1950 och 60-talet var våld en del av svenska barns vardag, men år 2000 uppger en majoritet av 10-12 åringar (86%) att de aldrig utsatts för någon form av kroppslig bestraffning av en förälder.

Under de tio åren efter 1998 har det skett en kraftig ökning av polisanmäld barnmisshandel i Sverige. Enligt Brottsförebyggande rådet beror denna ökning främst på en ökning i anmälningsbenägenhet. Under 2008 anmäldes 1 900 misshandelsbrott mot barn i åldern 0–6 år och 8 600 misshandelsbrott mot barn i åldern 7–14 år.

ORSAKER KÄLLA  http://www.growingpeople.se/templates/Page.aspx?id=2765

Många olika orsaker samverkar vanligtvis i det enskilda fallet. Orsakerna kan delas in i sådana som finns hos förövaren, hos barnet eller i omgivningen.

Dessa faktorer kan också ses som riskfaktorer som utlöser misshandeln i en speciell situation, till exempel under stress. Faktorer som är förknippade med förövaren

•Egen uppväxt6etmqa1ja0tpru36vyjva9javnvklx8.jpg

•Personlighet

•Psykisk sjuklighet

•Missbruk

•Förväntningar på barnet

•Uppfostringsmönster

•Förmåga att stödja barnets utveckling

•Stöd mellan föräldrarna i föräldrarollen

•Förmåga att be om hjälp

•Konfliktlösningsförmåga

Flera studier visar att föräldrar som har upplevt försummelse och misshandel själva betydligt oftare än andra kommer att försumma eller misshandla sina egna barn. En personlighet med en aggressiv eller häftig läggning, låg frustrationstolerans och bristande förmåga att lösa konflikter ökar risken för barnmisshandel.

Psykisk sjukdom och missbruk riskerar att både sätta ned stresströskeln för irritation och tröskeln för ett aggressivt beteende gentemot barnet. Orealistiska förväntningar på barnet eller en negativ upplevelse av barnets beteende kan leda till aggressiva bestraffningar, liksom en hårdför uppfostran i sig.

En förälder som inte orkar med i sin föräldraroll under barnets första levnadsår kan kompenseras av stöd från partnern eller omgivningen, men om detta stöd saknas eller föräldern inte förmår be om hjälp så ökar det också risken för att barnet ska utsättas för misshandel. Brister i förmågan att planera sitt liv och sin vardag i förväg och förutse svårigheter har också noterats hos vuxna som misshandlar barn.

LITTERATUR I ÄMNET   Källa  http://www.bokus.com/b/9789185509126.html9789185509126.jpg

Ibland hör vi sägas att barnen förr i tiden fick oerhört mycket stryk och att en god fostran innebar att barnen spöades och fick örfilar i tid och otid även i förebyggande syfte för att deras vilja skulle brytas och de skulle bli lydiga och undergivna. Men var det verkligen legitimt och rätt att slå sina barn blå och blodiga?

I Drabbade barn undersöker historikern Eva Bergenlöv synen på fysiska bestraffningar av barn i Sverige, från reformationen till nutid. Aga var visserligen tillåten förr, men det fanns tydliga anvisningar för hur bestraffning skulle utövas och hur uppfostraren skulle agera. Författaren klarlägger hur gränserna dragits mellan tillåtet och otillåtet våld och hur de förändrats över tiden. Hur har lagarna sett ut och hur resonerade man i rättsliga instanser kring våld mot barn? Med utgångspunkt i uppfostringslitteratur och förmaningar från inflytelserika tänkare belyser Bergenlöv även de övergripande idealen kring barnuppfostran. Hon söker också svar på frågan varför Sverige blev först i världen med totalförbud mot våld mot barn.

GOD AFTON!!

Hemimamma svarar – att doktorera, svar till Sarahmara och Agnetha 10 maj, 2010

Posted by HEMIMAMMA in Uncategorized.
12 comments

angel_loves.png

GOD AFTON!! Kvällens fråga kommer från Sarahmara och Agnetha och gäller doktorering. Vad är snabbaste vägen att bli hedersdoktor utan omnämnande och i vad doktoreras det mest?? Här ett hopklipp av det viktigaste ur en rad artiklar…

ATT DOKTORERA

Hedersdoktordoktorshatt.jpg

”Hedersdoktor (lat. doctor honoris causa), person som tilldelats doktorstitel av en fakultet vid ett universitet enbart som en utmärkelse, alltså utan att denne har avlagt doktorsexamen eller erövrat doktorsgraden. Däremot skall hedersdoktorn antingen utanför det akademiska examinationssystemet ha utfört motsvarande prestationer eller ha utfört en för den vetenskapliga forskningen annars synnerligen gagnande gärning. De flesta hedersdoktorer är antingen forskare inom ett annat område som en fakultet som ett tvärvetenskapligt erkännande vill belöna, eller forskarkolleger som man såsom en markering av till exempel sina internationella kontakter vill knyta till sin arbetsgemenskap. Ibland kan mycket framstående kulturpersonligheter, till exempel författare, kallas till hedersdoktorer. Ett nytt och mycket omdiskuterat inslag i svensk akademisk praxis är att även statsråd numera kan belönas med hedersdoktorat för politiska beslut fattade å tjänstens vägnar”

Svensk historik

Tidigare användes i Sverige inte benämningen doktorsexamen utan den äldre benämningen doktorsgrad. Denna grad var en förutsättning för att få undervisa och innebar samtidigt en rätt att undervisa. Doktorsgraden har sedan 1969 i Sverige ersatts av doktorsexamen, men doktor kvarstår som titel på dem som avlagt denna examen. För att erhålla doktorsgrad vid en fakultet fordrades att ha avlagt licentiatexamen inom fakulteten samt att ha författat, utgett och vid offentlig disputation försvarat en vetenskaplig avhandling, som till både innehåll och försvar godkänts, över ämne som stod i samband med de genom licentiatexamen vitsordade studierna. Godkännandet skedde efter omröstning i hela fakulteten och skedde genom graderade betyg på den hävdvunna tregradiga skalan, även med halvsteg.ring.jpg

Före 1864 utdelades inte doktorsgraden vid den filosofiska fakulteten, utan magistergraden. Fram till 1900-talets början utdelades vidare teologie doktorsgraden av konungen som ett hedersvedermäle. Detta skedde ofta i samband med en större tilldragelse, som en kröning eller en jubelfest. Från 1900-talets början utdelas titeln teologie doktor på grundval av disputationen. Doktorspromotion är den akademiska ceremoni då insignier för doktorsexamen (tidigare doktorsgrad) utdelas: diplom, doktorshatt eller lagerkrans och doktorsring. Vid promotionen promoveras doktorer efter avlagda prov (doctores juvenes/unga doktorer) och ibland även hedersdoktorer (doctores honoris causa) och jubeldoktorer250px-CarlXVIGustafiLund1990.jpg

Doktorshatt

Konung Carl XVI Gustaf iförd doktorshatt i sin egenskap av hedersdoktor. Doktorshatt är en huvudbonad som under universitetens ceremoniella promotionsakt utdelas till nydisputerad doktor. Doktorshatten är en hög hatt, med veckat siden runt om. En särskild promotor sätter doktorshatten på den nye doktors huvud med orden ”Accipe pileum” (Mottag hatten). Doktorshatt används traditionellt endast inom de fyra s.k. högre fakulteterna, det vill säga de teologiska, juridiska, farmaceutiska och medicinska. Filosofie doktorer erhåller en lagerkrans. De olika fakulteternas hattar ser olika ut. Teologerna har framtill en svart rosett, jurister och medicinare olika silverspännen med fakultetens symboler. I Sverige är doktorshatten alltid svart. En filosofie doktor kan, i efterhand, köpa en filosofie doktorshatt. I Finland har de olika fakulternas hattar olika färger och hatten används inom alla fakulteter. Bruket av doktorshattar har traditioner tillbaka till medeltiden.

En historia om en doktorshatt blev aktuell 1986 då Refaat El-Sayed som då var chef för Fermenta hade ljugit om att han avlagt doktorsexamen och ägde rätt att bära doktorshatt.

Att doktorera genom att avlägga examen

Hur lång tid tar det?lagerkrans.jpg

Den stipulerade nettostudietiden (den tid som ägnas åt forskarstudierna) är fyra år för doktorsexamen och två år för licentiatexamen. Den genomsnittliga nettostudietiden är dock knappt 4,5 år för doktorander och drygt 2,5 år för licentiater. 

Att bruttostudietiden är så pass lång beror på att doktoranderna inte ägnar sig åt forskarstudier på heltid. Det är till exempel vanligt att man parallellt med utbildningen har en institutionstjänstgöring på 20 procent. Avbrott i studierna på grund av föräldraledighet eller sjukdom är andra anledningar till förlängd studietid.

De vanligaste ämnena

De två stora ämnesområdena medicin och teknik svarar för drygt hälften av alla doktorsexamina. Tillsammans med naturvetenskap, samhällskunskap och humaniora utgör de 90 procent av alla examina.diplom.jpg

Lägst övergång till utbildning på forskarnivå har examinerade lärare och examinerade inom området vård och omsorg samt konstnärligt område. Variationerna i övergång till forskarutbildning beror på olika examinas karaktär. Vissa utbildningar förbereder i första hand för ett yrkesliv utanför högskolan medan andra har en akademisk karriär som en naturlig fortsättning. Hur arbetsmarknaden ser ut inom olika områden kan också påverka övergången till forskarutbildningen.

Att doktorera vid högskola utan forskarutbildning

Högskolor som inte har rätt att examinera doktorander kan ändå stå för utbildningen för forskarstuderande som är antagna vid ett annat universitet. Samarbetet innebär ökade möjligheter att doktorera för studenter vid högskolor utan forskarutbildning. Det universitet som ansvarar för forskarutbildningen ska ha hand om antagning, handledning, studieplanering och examination, medan högskolan där doktoranden är verksam kan stå för handledarresurser och finansiering.

KÄLLOR:

http://www.doktorandhandboken.nu/attdoktorera.4.42e1e22b10fe36924fe8000483.html

http://doktorandkaren.se/wordpress/

http://sv.wikipedia.org/wiki/Doktor

http://sv.wikipedia.org/wiki/Hedersdoktor 

Wiki, sökord, doktorshatt

Hoppas att ni är nöjda med svaret tjejer!!

GOD AFTON!!

Hemimamma svarar – Teckenspråket, historia och utveckling 7 maj, 2010

Posted by HEMIMAMMA in Uncategorized.
8 comments

angel_loves.png

GOD AFTON!!  Aftonens fråga kommer från Pellefantia. Hon vill veta hur länge teckenspråket har använts i Sverige. En inte helt lätt fråga att besvara, fann jag. Inte mycket matrial att utgå ifrån, men här kommer en sammanställning av dess historia och utveckling. Först en förklaring vad teckenspråket är.

Teckenspråk är en grupp med visuella-gestuella språk som används i flera sammanhang. De mest spridda teckenspråken är de som används av döva och gravt hörselskadade. Även hörande som på något sätt har teckenspråkiga i sin närhet, som hörande barn till döva föräldrar exempelvis kan utöva teckenspråk ”att teckna”.

Teckenspråk är barndomsdövas första språk. Det svenska teckenspråket erkändes 1981 som dövas officiella språk. En utredning är gjord för att bedöma vilken ställning teckenspråket ska ha i Sverige i framtiden. Vuxendöva har oftast ett annat, talat, och använder istället tecken som stöd. I riksdagsbeslutet bestämdes det att teckenspråkiga döva har rätt att använda sitt språk på samma sätt som personer som talar ett etablerat minoritetsspråk. Idag finns det skolor som lär ut teckenspråk för döva och deras anhöriga.

Teckenspråk är, ett språk med lika avancerad syntax och grammatik som talade språk. Det är alltså inte ett konstruerat substitut till det talade språket, utan ett naturligt utvecklat språk anpassat efter rådande omständigheter. Ur neurovetenskaplig synpunkt märks detta tydligt, eftersom samma delar av hjärnan som används vid tal även används när man tecknar.

En missuppfattning är att teckenspråk bara är utökade varianter av de i jämförelse enkla gester eller kroppsspråk som hörande använder. Detta har motbevisats när teckenspråkstolkar som drabbats av afasi förlorat både förmågan till talat språk och teckenspråk, men fortfarande använt sig av gester och kroppsspråk

tecken.gif

Äldre historia och utveckling av teckenspråket

I det gamla grekiska och romerska samhället dyrkades det vackra och starka. Familjefadern hade ända fram till Romulus tid (Ca. 750 år f.Kr) rätt att avgöra om ett barn skulle få leva eller ej. Åtskilliga döva barn mördades eller sattes ut i skogen. På den tiden tyckte man att människan skulle tjäna samhället och man såg de annorlunda som en börda för samhället

Romulus skrev en mängd olika lagar, en av dom var Codex juris civilis. Den byggdes på den judisk lagen, Talmud. Lagen hävdade att döva som inte kunde tala (dövstumma), hade inga rättigheter heller. De fick inte gifta sig, upprätta testamente eller äga egendom. Deras rättigheter och skyldigheter jämställdes med ett barns. Denna inställning höll i sig länge på alla håll i Europa.

Aristoteles, Plinius och Galenos var tre män från antiken som har haft stor inflytelse på synen på döva och dövhet. De trodde att dövheten hade samband med talet. De trodde att om man var döv kunde man inte prata.

Ända fram till på 1500-talet ansågs det totalt meningslöst att försöka undervisa döva. Detta berodde på att man trodde att ljud och språk var oskiljbara, hörde man inte kunde man inte lära sig ett språk. Galenos (131-200 f.Kr.) framlade teorin att talet och hörseln gemensamt uppstod i hjärnan och att en skada på det ena därför måste innebära en skada på det andra.

Om man jämför med blindhet så var vid den här tiden dövhet ofta ett mycket värre handikapp. De blinda kan lära sig talspråket utan svårigheter, denna möjlighet saknar de döva och de tvingades växa upp oförmögna att kommunicera med andra människor. De saknade helt uppfattning om språket vilket är så viktigt för tänkandet och resonerandet, när de växt upp var de omöjliga att skilja från förståndshandikappade. Detta betyder inte att döva p g a sin oförmåga att resonera skulle vara mindre intelligenta än hörande, intelligenstester till vilka det inte krävts några språkkunskaper visar entydigt att språket inte är nödvändigt för intelligensens utveckling.

Den italienske läkaren, matematikern, astronomen och astrologen, Girolamo Cardano (född 1501) beskrivs som den förste psykologen. Han framförde den för nutiden ganska självklara uppfattningen att ”Skrivandet är förbundet med tanken och med talet, men skrivna bokstäver och idéer kunna sammanföras utan medverkan av ljud.” Då var denna tanke revolutionerande, och grunden för dövundervisningen kunde börja byggas. Lars Kruth skrev i sitt arbete Ett blad ur dövas historia: ”Döva borde ha uppkallat Girolamo Cardano till sitt skyddshelgon ty det var faktiskt han som gav döva deras Magna Charta – frihetsbrev”

Det var först på 1700-talet som de döva började uppmärksammas på allvar och teckenspråket gavs en chans att utvecklas. 1721 föddes en man i Frankrike som skulle komma att få stor betydelse för språkets utveckling, Abbé Charles-Michel de l’Epée . Han utbildade sig till präst och kom i femtioårsåldern i kontakt med två femtonåriga döva flickor som han började undervisa i läsning och skrivning. Detta väckte hans intresse för att hjälpa de döva, främst för att rädda deras själar ifrån förtappelse.

Snart upprättades i Paris under hans ledning världens första allmänna dövskola. Denna använde teckenspråket i undervisningen, metoden kom att kallas ”den franska metoden” eller ”teckenmetoden”. Abbé de l’Epée upptäckte och fascinerades av att eleverna själva använde ett naturligt teckenspråk med vilket de kunde samtala mycket bra. Genast började han studera språkets grammatik och försökte tillsammans med eleverna utöka teckenförrådet. Detta gick inte så bra som Abbé de l’Epée förväntat sig och det visade sig att det blev de döva själva som mer eller mindre medvetet utvecklade språket.

I Tyskland vid samma tid levde och verkade dövpedagogen Samuel Heinicke, den orala metodens främste förkämpe. Denna nya undervisningsmetod kom även att kallas ”den tyska metoden” och går ut på att de döva skall hindras från att använda sitt naturliga språk för att istället enbart kommunicera med rösten och genom läppavläsning. Metoden fick stor genomslagskraft i hela Tyskland där den första dövskolan grundades 1778 tätt följd av andra.

1880 gick Heinicke ur striden som segrare, då hölls i Milano en internationell dövlärarkongress. Där beslöts – de döva lärarna hade ingen rösträtt – att man i hela Europa skulle övergå till den orala metoden, man skulle utrota teckenspråket som ansågs vara för primitivt. I grunden kan man lägga mycket av ansvaret för beslutet på föräldrarna till de döva barnen. De ville göra sina barn så ”hörande” som möjligt och då är det naturligt att de skulle få lära sig använda rösten. I Milano beslutades det att den muntliga metoden var den bästa i undervisningssyfte och teckenspråket förbjöds i skolorna. På lektionerna fick de döva barnen då läsa av på läppar och endast teckna med varandra under rasterna. Även Sverige påverkades av Milanokongressens beslut och man förbjöd teckenspråket på dövskolorna (det blev aldrig i lag förbjudet i Sverige vilket det dock blev i många andra länder). Under senare tid, blev de döva accepterade i samhället men inte deras språk. Folket ansåg att teckenspråket inte var ett riktigt språk och det skulle endast användas om ingen annan av undervisningsmetoderna fungerade.

Den äldsta dokumentation av att det i Sverige funnits teckenspråk kan man hitta i Vetenskapsakademins handlingar. Där, i en beskrivning av Ålhems socken, finns följande skildring från 1759 av lektor Anders Vijkström: ”… här i Socknen och Flinsmåla gån är född och lefvre en Man benämnd Lars Nilsson, som ifrån sin födsel är döf och dumb [...] Han tecknar väl sina tankar, som merendels dumbar pläga. i synnerhet för dem som äro vane vid honom…” Detta skrevs alltså innan abbé de l’Epée började med sin undervisning i Frankrike.

1867 färdigställdes den nuvarande skolbyggnaden på Manilla vilken med tiden blev statsanstalt för dövundervisning i Sverige, känd som Manillaskolan. På 1880-talet flyttades de blinda till den då nybyggda Tomtebodaskolan och Manilla blev en renodlad dövskola.

Efter kongressen i Milano 1880 förbjöds teckenspråket på skolan och undervisningen lade tyngdpunkten på tal och avläsning, med syftet att göra eleverna så ”hörande” som möjligt. Denna inställning höll i sig i nära hundra år. I början av 1900-talet kom ett stort bakslag för de döva, då förbjöds de enligt lag att arbeta på offentliga platser inom staten, kommunen och landstinget. Således fick alla döva dövlärare lämna sina anställningar.

1938 övertog staten ansvaret för dövundervisningen, bruket av den orala metoden stärktes ytterligare och därmed försämrades de dövas möjlighet till högre bildning.

KÄLLOR TECKENSPRÅKhander_679c1.jpg

http://sv.wikipedia.org/wiki/Teckenspr%C3%A5k

http://www.mimersbrunn.se/Teckenspraak_63899.htm

http://www.teckenspraket.se/

http://www.angelfire.com/music4/luckyanjemiy/historia.html

Hoppas att du är nöjd med svaret, Pellefantia och tack för frågan!!

GOD AFTON!!

Hemimamma svarar – Koriander 5 maj, 2010

Posted by HEMIMAMMA in Uncategorized.
19 comments

angel_loves.png

GOD AFTON!! Kvällens fråga kommer från Portolanseglaren

Varför älskar en del människor koriandersmaken medan andra tycker väldigt illa om den?

Korianderblad 

 

<!–

–>

Svenskt namn: korianderblad (äv. bladkoriander)  

 

Engelskt  namn

 

coriander leaf (äv. cilantro, chinese parsley)

   
Se även: korianderfrön  
Beskrivning: Korianderblad har en ganska speciell, järnaktig, genomträngande smak som vissa älskar och andra hatar. Man använder det mycket flitigt i asiatisk, karibisk och latinamerikansk matlagning och dess smak passar bra i stark mat. Korianderbladen och korianderfrön (se separat artikel) har helt olika smaker och kan alltså inte ersätta varandra.

Smaken avtar en del när koriandern kokas länge, så gör man långkok bör den inte tillsättas förrän mot slutet. Korianderblad är också fina som dekoration och kan gärna strös över den färdiga rätten.

 

Finns att få tag på:

 

 

Färsk i kyldisken hos asiatiska livsmedelsbutiker.

Kan ersättas med: Bladpersilja är ofta en fullgod ersättare. Kan ej ersättas av malen koriander (som är gjord av korianderfrön).

 

Hållbarhet och förvaring:

 

Färsk koriander håller någon vecka i plastpåse om den förvaras i kylen. Man kan få den att hålla lite längre om man ställer den i ett glas vatten som man byter då och då, även då bör den förvaras i kylen. Behöver man förvara den längre går det bra att frysa den.

 Källa http://www.recepthjalpen.se/korianderblad.html

koriander.jpg

GOD AFTON!!

Hemimamma svarar – Ziggy Marley 5 maj, 2010

Posted by HEMIMAMMA in Uncategorized.
2 comments

angel_loves.png

GOD AFTON!!  Sarahmara gav en lite luddig begäran om en låt sjungen av Bob eller Ziggy Marley, jag hoppas att den sången du söker är ett av dessa klipp…

Eller den här??

Annars söker jag vidare…

Hemikram och hemitack!!

GOD AFTON!!

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggers like this: